Året var 2000 och en hel nation, ja en hel värld, hade blickarna riktade mot kvinnan som nu stod på startlinjen för OS-finalen i 400 meter. Alla hoppades på att det skulle bli Cathy Freemans dag och allas förväntningar skulle komma att infrias.
Hennes bakgrund
Cathy Freeman föddes 1973 i Mackay i regionen Queensland i Australien. Hennes föräldrar Norman och Cecilia, både med aboriginska rötter, skiljde sig när Cathy var 5 år gammal och hon kom att flytta runt och bo på olika platser i Queensland.
Att hon skulle bli friidrottare stod klart tidigt och Cathy har berättat att hon redan som ung flicka drömde om att vinna OS-guld. Det första loppet som hon sprang var ett 80-meters lopp på hennes skola. Hon vann loppet enkelt och det gav henne blodad tand. Genom löpningen fick hon stipendier till skolor och hon fick som 16-åring en professionell tränare som hjälpte henne att utvecklas. Året efter var hon med och vann stafettguld i Samväldesspelen och blev genom det den första aboriginen att vinna en guldmedalj i denna tävling. Cathy blev väldigt uppmärksammad i Australien och blev utsedd till Årets unga australiensare. 4 år senare, 1994, ställde hon upp i både 200- och 400-meterstoppet i samma tävling och vann båda grenarna.
Drömmen om OS-guld
Att hon skulle tävla i OS var självklart. Hon tävlade i både Barcelona 1992 och Atlanta 1996. I Atlanta vann hon silvermedalj och hennes popularitet i Australien växte till nya höjder. Två år senare fick hon utnämningen Årets australiensare och när OS skulle anordnas i Sydney fick hon den stora äran att tända den olympiska elden.
Men den största händelsen var 400-meters finalen. Pressen på henne var enorm och hon bar ett helt lands förväntningar på sina axlar. När startskottet gick exploderade publiken på arenan och när hon 49 sekunder och 11 hundradelar senare var först över mållinjen utbröt fullständig extas. Cathy själv satt på löparbanan fullständigt tömd på energi. Men till slut ställde hon sig upp, fick den australiensiska flaggan i ena handen och det aboriginska flaggan i den andra. Steg för steg ökade hon återigen farten och sprang runt arenan i ett ärevarv som gav eko i hela världen.
Arvet efter Cathy Freeman
Som barn fick Cathy uppleva den rasism som fanns i Australien och som riktades mot aboriginer. Som vuxen skulle hon komma att bli en av de som var med och tände gnistan för processen att föra Australien samman.
8 år efter guldet i OS och symboliken bakom att Cathy Freeman, en kvinna och aborigin, fick tända den olympiska elden, gav den australiensiske premiärministern Kevin Rudd ett tal till folket. Det var onsdagen den 13 februari och talet varade i 4 och 3 sekunder. Innehållet var en ursäkt till urbefolkningen i Australien för det som de under över 200 år hade fått utstå och hur de hade blivit behandlade.
Det var inte ett tal som en gång för alla gjorde slut på rasismen mot aboriginer men det var likväl ett tydligt ställningstagande.
Cathy Freeman avslutade sin idrottskarriär 2003 men har fortsatt att arbeta med välgörenhet och frågor rörande urbefolkningen. 2007 startade hon Cathy Freeman Foundation som arbetar med framför allt ungdomar. Tanken bakom stiftelsen är att få ungdomar från olika grupper inom urbefolkningen och ungdomar från resten av samhället att närma sig varandra och på så sätt öka förståelsen och ta bort barriärer.
Läs mer
http://www.cathyfreemanfoundation.org.au/
http://corporate.olympics.com.au/athlete/cathy-freeman
https://www.youtube.com/watch?v=tslYPALKWO0
11 december – Cathy Freeman
https://t.co/oKmkEC9Q2T
Elfte luckan i julkalendern “24 kvinnor i världshistorien”