Det har antagligen inte undgått någon vad som händer i Gaza för tillfället. Som SO-lärare är det min plikt att berätta om vad som händer i världen och jag anser också det vara något av det viktigaste i mitt yrke, att skapa en förståelse för det som händer.
Jag har, i två klasser, pratat om det som har hänt, de historiska, religiösa och politiska aspekterna och det har rått en nästan andäktig tystnad. Jag måste erkänna att jag var lite orolig för att det skulle byggas upp en otrevlig stämning då många av våra elever, på olika sätt, påverkas av det som sker. Men jag måste säga att jag är oerhört stolt över dem. De har ställt intressanta frågor och framför allt inte dragit för tidiga slutsatser.
Jag pratade med en av mina kollegor om detta och han sa precis samma sak. Även hans elever hade visat ett stor mognad och detta var något som gladde oss båda. Det är svårt att förklara hur mycket energi det ger när man ser denna mognad hos elever och kan föra de svåra samtalen tillsammans.
/H
